
...jag har ju tidigare antytt att Kristianstad fått överta en del gamla stadsbussar från den malmöitiska hemstaden.
Nu vet vi dessutom vad de har varit med om innan de kommer dit. Eller ville kanske bussen ut i det gröna av andra orsaker....?

Men namnet då? Först tänkte jag skriva någonting med spelad ironi om att Charlotte Weibull äntligen fått en gata i Malmö uppkallad efter sig. Stället ligger nämligen på Dockplatsen... Men, så kom jag att Googla på Frans Henrik - Frans Suell ville jag skriva - det vet man ju, som gammal Malmöbo, vem det var, men.... Frans Henrik...?? Men, se, en gammal Malmöbo som jag skulle få bygga på min äldre-malmö-kunskap ytterligare en smula. Vi var ju på historisk mark, dvs det gamla varvsområdet, därav naturligtvis gatunamnet, medan Frans Henrik, jo. förmodligen den äldre, var han som fick "äran" att köpa in sig runt Davidshallstorg för att anlägga ett gjuteri och en mekanisk verkstad. Om man vet något om Malmö, vet man förmodligen att det fanns ett skeppsvarv (på den historiska marken), som hette Kockums (Mekaniska Verkstads AB), och det var just Kockum som var Frans Henriks efternamn.
Så tack vare att jag just denna fredag ändå skulle till min gamla hemstad, och därför tittade in på CiPs hemsida o fattade tycke för denna trevliga after work, lärde jag mig också någonting alldeles nytt om min gamla hemstad. Man lär så länge man lever!

Frågan kom på nytt, men inte "Kan jag hjälpa Er", utan ett försynt "Vad vill Ni ha...?"
Jag förklarade min tystnad med att jag inte var van vid att bli niad, och höll nästan på att säga "det är ok om Du säger Du till mig", men insåg i samma sekund, att det nog var en omedgörlig replik. Jag framhöll dock att Du-reformen i vårt svenska samhälle blivit fullt genomförd senast i slutet av 70-talet (dvs betydligt tidigare än flickebarnet på andra sidan disken blivit påtänkt). Men exepediten påpekade att hon minnsann fått lära sig att nia på en "kurs". Det enda jag kan göra är att beklaga att man lär ut sådant, som idag inte är modernt eller överspelat, bara för att man tror det är fint..., blev min kommentar. I Sverige duar man alla, utom kungafamiljens medlemmar, och dem niar man inte, utan gör i så fall en omskrivning till 3:e person, ers majestät, kronprinsessan, osv. Expediten såg nu förundrat på mig, som om jag kanske ändå hade rätt för mig... "Det är ok, jag ska säga "du" till dig i fortsättningen", försäkrade hon... "Förresten, ni glömde ta er växel"....
Fotnot: Kaffekopparna på bilden (lånad från Espresso House:s hemsida - ok - hoppas jag!?), har ingenting med åsyftade personer i artikeln att göra.
...för examensarbeten och uppsatser vid Lunds universitet....!
Absolut en ny favvis!
Trevlig helg, om vi inte hörs!
...måste vara lika med att ha mycket tid över, alternativt att inte vara tillräckligt effektiv på sitt arbete, om man har ett sådant, eller åtminstone att man har uppkoppling där....
....Så motsatsen måste väl vara att man inte har tillräckligt med tid över till bloggande också...
....eftersom ju dygnet bara har 27 timmar (26 på 90-talet)....
....Så då vet ni, om jag inte skriver....